 | Ahrend Tobias Beskow ca 1716 – 1786 anses vara anfader till Beskowska släkten i Sverige. Ahrend Tobias flyttade till Stralsund, där han erhöll burskap den 13 maj 1747. Han verkade som skräddarålderman i Stralsund till sin död. Han dog den16 jan 1786 i en ålder av 70 år. Ahrend gifte sig med Anna Catarina Zelms (Zilmer). De hade åtta barn, fyra döttrar och fyra söner av vilka 3 flyttade till Sverige i slutet av 1770-talet. Anna Catarina dog den 19 september 1791 också i en ålder av 70 år. |
 | Johann Jakob Beskow 1753-1795 är stamfader till släktens äldre gren. Johan Jacob föddes i Stralsund och flyttade till Sverige och Arboga, där han verkade som assessor och stadskirurg till sin död. Hans medicinska bibliotek finns intakt hos äldre grenen. Johan Jacob gifte sig 1782 med Anna Catharina Westerberg (1760-1830). De fick 9 barn, varav 6 uppnådde vuxen ålder. |
| Henric Nicolaus Beskow 1759-1835 mellanbrodern Henric Nicolaus föddes i Stralsund och flyttade till Sverige och Stockholm där han blev grosshandlare och bruksägare. Han var även konstnärligt verksam som kopparstickare och elev till Louis Jean Desprez. Han dog barnlös. | |
 | Michael Bernhard Beskow 1762-1820 är stamfader till släktens yngre gren. Michael Bernhard föddes i Stralsund och flyttade till Sverige och Stockholm där han blev grosshandlare, bruks- och godsägare. Den 1 oktober 1779 (endast 17 år gammal) ansökte han om burskap i Stockholm, där han sedan verkade till sin död. Michael Bernhard gifte sig 1796 med Anna Catarina Dahlin (1766-1843). De fick 7 barn, varav 5 uppnådde vuxen ålder |
 | Bernhard von Beskow 1796-1868 son till Michael Bernhard Beskow. Berhard von Beskow var en mångsidig kulturpersonlighet; författare, publicist och dramatiker och även operachef.. Upphöjdes 1826 till adligt stånd. Ledamot av Svenska Akademin 1828-1868 på stol nr 12. Han var från 1834 Akademins ständige sekreterare. Tilldelades friherretiteln 1843. |
 | Gustaf Beskow1799-1890 son till Michael Bernhard Beskow. Gustaf föddes i Stockholm. Han gick i faderns fotspår; var grosshandlare, bruksägare och industriman (bl a Huså Fröå Koppargruvor). Förvärvade 1836 lantegendomen Stora Nyckelviken alldeles utanför Stockholm. |
 | Gustaf Emanuel Beskow1834-1899 predikant, pedagog och riksdagsman. Gustaf Emanuel föddes på Örby slott (som hade förvärvats av hans farfar Micheal Bernhard). Gustaf Emanuel prästvigdes 1859. Han bidrog på många sätt till Blasieholmskyrkans tillkomst. År 1867 startade han Beskowska Skolan. Han blev e.o. hovpredikant 1879 och var riksdagsman 1888-1890. Från 1892 ordförande i Evangeliska fosterlandsstiftelsen. |
 | Elisabeth Maria Beskow1870-1928 dotter till Gustaf Emanuel Beskow. Elisabeth var författare och skrev drygt 50 romaner och barnberättelser under pseudonymen Runa. Under början av 1900-talet var hon, efter Selma Lagerlöf, Sveriges mest lästa kvinnliga författare. |
 | Fredrik Natanael Beskow 1865-1953 predikant, författare och konstnär. Född i Risetorps gård i Småland och son till kontraktsprosten Fritz Beskow (Fritz B var bror till Gustaf Emanuel Beskow). Natanael studerade på konsthögskolan i Stockholm 1888-1892. Han tog. teol.examen 1895 och flyttade till Djursholm 1896, där han gifte sig med Elsa Maartman. Natanael verkade sedan som predikant, författare och psalmdiktare. Blev Teologie hedersdoktor vid Lunds Universitet 1918. Tillsammans med Ebba Pauli grundade han också Birkagården (ungdomsverksamhet) 1912, där han var föreståndare till 1946. |
 | Elsa Beskow (född Maartman) 1874-1953 är en av Sveriges mest kända och uppskattade barnboksförfattare. Elsa utbildades på Tekniska skolans högre konstindustriella avdelning och var därefter teckningslärare vid Whitlockska samskolan 1894-1897. Hon gifte 1897 sig med dåvarande predikanten Natanael Beskow. De fick sex söner som kom att stå modell för barnen i hennes sagor. Elsa Beskow fick sitt genombrott som barnboksförfattare med Puttes äventyr i Blåbärsskogen. Hennes produktion blev genom åren omfattande. Hon samarbetade med Alice Tegnér och utförde illustrationer även åt andra (tex Nu skall vi sjunga). Hennes sista bok, Röda bussen och gröna bilen, utkom 1952. |
 | Knut Jacob Beskow 1876-1928 industriman och politiker. Knut Jacob utbildades i teknologisk kemi vid KTH, Stockholm 1896. Han blev chef för Höganäsverken 1918 och var finansminister 1921 och 1923-24. Generaldirektör för Domänstyrelsen 1925 och Riksdagsman 1925-28. Ledamot av Ingenjörsvetenskaps- akademin och Lantbruksakademin. |
 | Einar August Beskow 1880-1946 jurist och ämbetsman. August Beskow föddes i Stockholm. Han utbildades i Uppsala och verkade sedan i Stockholm bl. a som hovrättsråd och statssekreterare i kommunikationsdepartementet. Utnämndes till Landshövding i Norrbotten och sedan i Kronobergs län 1925-1944. Konsulterande statsråd 1928-1930. Ordförande i styrelsen för försäkringsbolaget Trygg från 1944. |
 | Ingegerd Beskow (född Tullberg) 1880-1946 var konstnär. Ingegerd Fanny Karin Sofia Tullberg var född i Uppsala. Hon studerade för Carl Wilhelmsson vid Valands konstskola i Göteborg 1907-1909. Därefter studerade hon för Henri Matisse och Maurice Denis i Paris. Hon gifte sig 1911 med August Beskow. Landskapsmålare; erkänd akvarellmålare. Arbetade även med olja. Hade stort antal utställningar under 1930-1950-talet. |
 | Gunnar Beskow 1901-1991 var geolog och författare. Gunnar var son till Elsa och Natanael Beskow och född i Djursholm. Utbildad vid Stockholms Universitet. Filosofie dr i mineralogi 1930, professor i geologi vid Chalmers tekniska högskola 1949. Uppskattad författare, poet och kulturpersonlighet. Ordförande i Sveriges författarförening 1948-1950. |
 | Bo Viktor Beskow 1906 – 1989 var konstnär, målare och författare. Bo var son till Elsa och Natanael Beskow och född i Djursholm. Studerade vid konstakademin i Stockholm samt i Rom och Paris. Mångsdigt konsnärskap; Porträtt- och landskapsmålare, utvecklade glasmosaikteknik t ex Skara domkyrka, arbetade med fresker och väggmålningar. Känd för sina monumentalmålningar i FN-byggnaden i New York. Representerad på Nationamuseum, Moderna museét och Gripsholms slott. |