Släkten Beskow härstammar enligt arvsägen från staden Beeskow vid floden Spree några mil sydost om Berlin. Släktens anfader Ahrend Tobias flyttade till Stralsund, som då tillhörde Sverige. Han tog sitt namn efter hemstaden. I Stralsund erhöll han burskap den 13 maj 1747 och verkade som skräddarålderman.

Han gifte sig med Anna Catarina Zelms (Zilmer). Ahrend Tobias dog 1786 och hans hustru 1791, båda i sitt 70:e levnadsår, i Stralsund. Av deras åtta barn flyttade tre av sönerna, Johan Jacob, Henric Nicolaus och Michael Bernhard, till Sverige i slutet av 1770-talet.

Släkten Beskow i Sverige består av två grenar. Johan Jacob blev stamfader för släktens äldre gren. Han verkade som stadskirurg och assessor i Arboga till sin död 1795. Hans medicinska bibliotek finns intakt i den äldre grenen.

Mellanbrodern Henric Nicolaus blev grosshandlare i Stockholm samt bruksägare. Han var även konstnärligt verksam som kopparstickare och elev till Louis Jean Desprez. Han dog ogift 1835.

Michael Bernhard blev stamfader för släktens yngre gren. Han var grosshandlare, bruks och godsägare och i Stockholm, och anhöll den 1 oktober 1779 om burskap i staden, där han verkade till sin död 1820. En son till Michael Bernhard var skalden och friherren Bernhard von Beskow, f 1796, d 1868, som blev Svenska Akademiens ständige sekreterare. Han dog barnlös. 

Namnet Beskow har upptagits på kvinnolinjen i yngre grenen. Beskowska släktföreningen, som bildades 1932, har ett mindre arkiv som förvaltas av föreningens ordförande.